tisdagen den 16:e augusti 2011
Vinnande eftermiddag
måndagen den 15:e augusti 2011
Hantverksmässan Båstad
torsdagen den 4:e augusti 2011
Inspirerande dag i Danmark
fredagen den 20:e maj 2011
Nu är jag Kostrådgivare!!!
Vet inte hur många år som jag funderat på att gå denna kostrådgivarutbildning, väldigt länge är det i alla fall och nu är det alltså verklighet. Det har varit helt fantastiska veckor, intensiva, roliga, spännande och extremt lärorika. Martin Brunnberg har hållt i större delen av utbildningen och en bättre pedagog får man ju leta efter, han har verkligen lyckats förklara de mest avancerade saker på ett förståeligt sätt. Vaknade redan strax före fem i morse och var helt speedad inför provet idag och alla var rätt nervösa när det väl var dags men Martin peppade och fick oss lugna :) Efter provet bara njöt vi och det hela blev ju bara bättre av att vi allihop blev godkända. Efter lunch kom vännen Susanne Dalsätt och höll en inspirernade föreläsning om sin egna kostrådgivar resa, en helt perfekt avslutning. Lite svårt att fatta att det faktiskt är över men på något sätt känns det som att det bara är början på något nytt och jag hoppas att jag får träffa detta härliga gäng snart igen.
torsdagen den 19:e maj 2011
Trevlig avslutning på Twin
tisdagen den 17:e maj 2011
Paulun och Brunnberg, killarna som har koll på kosten
söndagen den 15:e maj 2011
Student, bal och plugg
lördagen den 16:e april 2011
Påsken en farlig tid för en fd sockermissbrukare
Ni som känt mig länge vet att jag förr kunde leva på enbart godis, en riktig sockerknarkare. Det var framförallt smågodis som jag levde på, inte så mycket chocklad utan mer åt skumgodis, wingummi, syrliga, sura osv osv remmar, nappar, bilar, delfiner, ja ni fattar. Jag hade alltid med mig godis i min väska vart än jag skulle, som en säkerthet fall blodsockret skulle sjunka, det var min räddning(trodde jag), vi kunde inte åka på en bilresa som var längre en 1 timma förrän jag var tvugnen att ha med mig en stor påse godis, skulle vi åka riktigt långt så köpte jag enorma mängder för att vara säker på att det skulle räcka. I övrigt har jag ju alltid varit intresserad av kost så när jag väl åt mat så var det nyttig och hälsosam mat, trodde verkligen inte att sockret gjorde någon skada på mig eftersom jag inte blev tjock av det. För lite mer än 4år sedan bestämde jag mig plötsligt för att lägga av med godiset, tanken var att hålla upp ett år för att bevisa för mig själv att jag kunde det, hade gjort det en gång tidigare för kanske 15 år sedan och då lyckats hålla upp i 1 år. Det gick bättre än förväntat, de första 2 veckorna fixade jag hur bra som helst, sen hade jag lite abstinens och svackor men jag var fast beslutsam om att fixa det. Min äldsta dotter gjorde samma sak, hon var ju också påväg mot samma håll med sitt godis så det kändes bra att vara två. Året gick och jag var verkligen nöjd med hur bra det kändes att inte fylla kroppen med socker och plötsligt smakade allt annat annorlunda också. Min dotter längtade efter dagen då hon skulle få ta en godisbit igen men jag kunde inte känna det så jag bestämde mig för att fortsätta och istället ge mig själv möjlighet att ta en bit eller två om det skulle vara något som jag verkligen tyckte om och ville ha men det tog väldigt lång tid innan jag ens tog en bit. Två gånger har jag haft rejäla återfall, det har varit vid påsk båda gångerna, fast jag inte ens tyckt att det varit gott så har det räckt med ett par bitar för att dra igång begäret, ena gången var vi i fjällen och jag "råkade" smaka på barnens godis och blev helt manisk och var tvungen att sticka till affären och köpa en jättepåse till mig själv. Båda dessa gånger har jag lyckats sluta inom två veckor igen. När jag gick min coach-utbildning träffade jag en tjej som varit sockerberoende och som gått på avvänjning och numera lever på LCHF-kost, hon vet att hon går igång på allt som innehåller för mycket kolhydrater, socker och stärkelse. Jag berättade för henne om hur godis funkar på mig och då fick jag veta att eftersom jag inte har några problem att hålla mig från fika och chocklad mm så kallas det enbart för missbruk, dvs sockermissbruk. Nu närmar sig påsken, den svåraste tiden för sockermissbrukare och sockerberoende, det är ju helt sjukt vilka godisberg som finns ute i handeln. Var och handlade igår och jag kände mig nöjd över att inte känna någon längtan efter godiset när jag gick förbi allt som var uppdukat, förr hade jag aldrig kunnat gå i närheten av det utan att känna suget och bara vara tvungen att köpa. Numera kan jag köpa ekologisk lakrits och ta en bit någon gång ibland eller en halv ruta mörk choklad för det är inget som drar igång suget...Vi får se hur denna påsken kommer gå...
Läste en artikel och en blogg om sockrets påverkan på vår hjärna och kropp och att om socker hade kommit fram som en ny produkt idag så hade det klassats som gift. Ska återkomma till detta lite mer tänkte jag...en annan dag
tisdagen den 29:e mars 2011
Skön dag!
måndagen den 28:e mars 2011
Bästa backarna på flera år
Vi var lite otajmade med Alicias utrustning i år, vi trodde att vi skulle klara oss med att hyra ett par pjäxor men tyvärr funkade de inte på hennes skidor så det fick blev till att hyra även skidor.
Backarna är helt kanon, hårda utan att vara isiga och jättesnabba. Känns som att jag är 12 år igen när jag flyger fram i backarna, borde nog verkligen skaffa en hjälm för idag har jag kört galet fort, shit vad härligt det är. Alicia var dock inte lika lyrisk som jag, tyvärr, hon blev rädd när det gick så fort och då blev hon stel och trillade så sen ville hon inte åka alls. Nicklas skulle ha tfn möte så de gick tillbaka till stugan och då öste jag som en galning, upp ner upp ner, inga köer, knappt någon i vägen någonstans, helt perfekt :)
Att jag knappt sovit något i natt märktes inte förrän på efter middagen då jag plötsligt fick sprängande huvudvärk, hoppas på bättre sömn inatt och att Alicia är lite sugen på skidor i morgon igen.
torsdagen den 24:e mars 2011
Härliga Mia Törnblom

onsdagen den 23:e mars 2011
Hopp
Ikväll har jag gjort lite egenkomponerade köttfärsbiffar eller de ser mer ut som järpar, de blev väldigt goda och tanken är att vi ska ha med ett gäng av dem till fjällen. Jag är ju som sagt hopplös på att följa recept och sen gör jag på mitt vis men glömmer ju alltid att skriva upp hur jag gjorde vilket betyder att med mitt minne så måste jag hitta på nästan helt nytt igen nästa gång ha, ha. Gemensamt med de jag gjort senaste gångerna är i alla fall att jag använder blandfärs, svensk naturligtvis och sen keso, ägg och färska kryddor, sen blir det lite blandade olika vanliga kryddor, denna gången hade jag grönpeppar, vitpeppar, salt, vitlök och lite paprika.
söndagen den 20:e mars 2011
Mot ljusare tider
Den senaste tiden när jag mått som jag har gjort har jag haft funderingar på att skaffa en helt annan blogg med ett helt annat innehåll men näe, jag ska fundera lite mer på det innan jag gör nåt.
Eftersom det gått ett antal dagar igen sen jag skrev försöker jag göra en liten sammafattning. I torsdags hade jag en heldag med bara coaching/friskvårdssamtal på Hudoteket. Det är alltid spännande att träffa människor för första gången och få höra om deras liv och vad de vill få en förändring kring. Just denna dag var det 2 st som påverkade mig själv väldigt väldigt starkt.
Igår fyllde sonen 19 år och då är alltså familjens födelsedagsrace över för detta året. Han hade bestämt att han ville ha smörgåstårta och sen ville han ha wienerbröd till fika, behöver jag säga att han är sockerberoende...jag har börjat känna mig mer och mer som en "drug-dealer" men eftersom det var födelsedag så blundade jag och lät det bli som han ville. Eftersom jag själv har minskat väldigt mycket på intag av snabba kolhydrater och socker så kan jag verkligen känna hur dåligt jag mår när jag väl äter mycket av dessa saker under en dag, händer ju inte särskilt ofta men igår var en extremdag. Baciller, bakterier osv livnär sig ju på bla socker så jag kunde nästan känna igår hur förkylningen som ligger där under och bubblar fick nytt liv av det jag åt igår, jag blev tung i huvudet, konstig i magen, nästan lite yr och illamående...
Natten till fredagen kom det ju en stor mängd snö och det var inte helt lätt att ta sig ut till stora vägen på morgonen med en massa tung, tjock blötsnö på hela uppfarten och vägen. När jag kom hem hade plogbilen varit där men det kändes som att det mer förvärrade situationen. Gatan var barskrapad och istället låg en ca 1 m hög stenhård snövall framför vår stora uppfart så eftermiddagen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag och sonen kämpade för att förflytta detta gigantiska snöberg...
Vår lilla kisse tycker om att ligga vid våra stora fönster men hon vill helst inte få sol på sig :) såg väldigt skoj ut när hon låg helt raklång utmed skuggan...
onsdagen den 16:e mars 2011
Skratta eller gråta?
Jag har försökt att lägga alla mina intressanta faktaböcker åt sidan ett tag nu för jag kan helt enkelt inte ta in informationen i det läget som jag är i nu...däremot har jag letat upp flera roliga böcker som kan hjälpa mig att skratta...bl a läser jag David Batras senaste bok "Det här var ju tråkigt" och den är allt annat än just tråkig, väldigt rolig faktiskt...sen har jag börjat läsa boken "Bitterfittan", det känns passande just nu :) och den är rätt tragikomisk och när jag letade efter fler roliga böcker hittade jag en pocketbok som jag läste för typ 10-11 år sedan, den heter "Ser min bak stor ut i den här" och jag hoppas att jag kommer skratta lika mycket åt den nu som jag gjorde då...kommer ihåg att jag läste den när vi var på Lanzarote och jag kunde till slut inte ta med mig den till stranden för jag skrattade så när jag läste den så det blev lite pinsamt att ligga där på stranden och skratta så hejdlöst...kanske kommer jag tycka att den också är mer tragisk än rolig nu så här många år senare, vi får väl se...
söndagen den 13:e mars 2011
Nej?
Har haft en liten time-out från bloggen denna veckan. Det är för mycket som pågår inom mig tror jag för att jag ska veta vad jag ska skriva, jättekonstigt. Jag har ju lärt mig att lyssna på min inre röst men än så länge är det inte helt lätt att tolka allt som sägs. De senaste veckorna känns det mest som att jag har ett trotsigt barn inom mig för jag hör bara en massa NEJ, skitjobbigt, hoppas att det går över snart eller att jag börjar fatta vad alla nejen vill säga...
En vecka kvar till sonen fyller år så det fick bli en utflykt till Lager-157 idag med sonen och hans flickvän för att hitta lite födelsedagspresenter. Inte varje söndag som vi ser dem uppe på morgonen så bara det var ju en upplevelse :)
Som vanligt hittade vi lite smått och gott både på Lager-157 och de andra affärerna, mycket bra bas kläder. Själv är jag nog mest nöjd med den knallrosa Salomon jackan som jag hittade och ett par vita skinn converse med rosa skosnören :)
Vi är ju inga fika-människor och det hör verkligen till undantagen att vi äter bullar och kakor men de gånger vi åker till Lager-157 bara måste vi köpa deras kanelbullar och stora chockladbollar så det blev så idag också även om vi tog med oss dom hem istället för att äta dom där.
Det var urdåliga vägar till Gällstad, snö, is och väldigt spårigt, som om vi var uppe i värsta fjällen, tur att inte Alicia var med för hon hade blivit åksjuk direkt av allt skumpande.
Nu ska jag ladda för en ny vecka och jag hoppas att mina stackars förvirrade hormoner ska landa på nåt bra ställe i kroppen så att jag kan känna mig lite glad, lugn och tillfreds igen...
söndagen den 6:e mars 2011
Mer födelsedagsfirande
I morgon är det dags för den fjärde födelsedagen i familjen på lite drygt 2 veckor :) det är äldsta dottern som fyller 21...huuu...läskigt...Eftersom hon veckopendlar fick det bli födelsedagsfirande idag istället. Caroline gjorde smulpaj med äpple och kanel, väldigt god :) och sen hade hon bestämt att vi skulle äta kinesisk kycklingwok...
Så det blev det också, fixade och trixade som vanligt utan recept, blir lite trött på mig själv men faktum var att det blev väldigt gott i alla fall...
Jag var väldigt nöjd över att jag hunnit köpa alla paketen...alltid roligare än att bara ge pengar...men ID pudret visade sig redan varit öppnat och använt så det måste jag ta med mig till jobbet på onsdag och byta...och converse skorna som jag köpt hade en larmplupp kvar så då måste jag åka tillbaka med dom också och fixa...har ju inget annat för mig =)
Så idag prioriterade jag Carolines födelsedagsfirande och Alicias zumba träning så min egen träning fick jag avboka tyvärr men men pusslet gick inte ihop annars, tur att det inte är långt till nästa Body Jam pass på tisdag, då är jag redo igen :)
Jaha, då har vi bara en födelsedag kvar i familjen och den är inte förrän om 13 dagar så då ska jag nog hinna få fram lite paket till den älskade sonen också, fast hans paket brukar sällan vara lika smidiga som döttrarnas :)
lördagen den 5:e mars 2011
Inspirationstörstande
Vissa dagar tvivlar man mer än andra på allt, har haft mycket tankar och funderingar senaste dagarna. Jag är ju så himla glad och tacksam i mitt hjärta att jag klarade mig så bra från den livshotande hjärnhinneinflammationen för snart 1,5 år sedan och jag vet att när jag var som sämst så var det ända jag önskade mig att få bli frisk igen. Jag har fått mycket jobbiga erfarenheter men också såna som jag kunnat vända till positiva. Ibland saknar jag dock mitt gamla sprudlande energifyllda jag, där jag ständigt hade nya saker pågång och idéerna bara sprutade ur mitt huvud hela tiden, det är som att en liten del av mig själv fattas. Jag har hittat tillbaka till dansen men nu skulle jag behöva hitta tillbaka till min skaparlust igen. Efter sjukdomen har det ju mest varit stickning för min del men nu har jag ex inte stickat på säkert 1,5 mån och sytt har jag inte gjort på evigheters evighet.
Idag följde jag med Caroline till Textilakademins vernisage, jag är jätteglad att jag följde med för allt som har med skaparlust att göra fyller mig med energi....De visade ett antal klänningsprojekt som de gjort i grupper, det var rena utställningsproduktioner så alltså inget man kan ha på sig. I maj kommer det att vara en modevisning där de får visa upp egna kollektioner, det ska också bli spännande. Idag fick vi även lyssna på en ung tjej som fått kulturstipendiet i år, hon föreläste om sin väg mot drömmen, jätteinspirerande att lyssna på, fick många tankar och idéer av det :)
Klänningen ovan har Caroline varit med och gjort, den är gjord av mattor och garn :) Nedan är ett par andra exempel på klänningsprojekt som andra grupper gjort.
torsdagen den 3:e mars 2011
Mer energipåfyllnad
Idag vaknade jag trött och seg efter gårdagen, var väl hemma vid 23.45 igår och sen hade jag svårt att somna trots att jag var så himla trött. Idag har jag haft en kanondag på Hudoteket, har bla träffat en pilot-kund för ett företag och det var jättekul, spännande att se vart det kommer leda. Hann med ett givande lunch-möte också :) och på eftermiddagen fick var det dags för en välbehövlig ansiktsbehandling, fantastiska Lena klämde och pysslade om mig.
Blev påmind idag om det jag själv brukar påminna alla mina kunder om, nämligen att det är viktigt att boka in roliga saker :) Vi ska ju snart till fjällen och det ska bli skönt men när jag satt i bilen hem kände jag en enorm längtan efter att gå på en konsert, det var länge sedan nu, jag älskar det. Kollade Ticnet men hittade inget kul så jag har nu börjat kolla på mina favoriters hemsidor, eller rättare sagt jag har bara hunnit kolla Bryan Adams hemsida och blev lite ledsen i ögat när jag såg att han kommer till Stockholm den 9 juni och våran Joakim som tar studenten den 10:e...snyft det går inte ihop...fattar inte, det har varit så varje gång de senaste åren när Bryan har kommit till Sverige, jag skulle behöva en dos med hans musik i konsertform...får leta vidare och se om man kan hitta nåt annat bra.
söndagen den 27:e februari 2011
Födelsedag
Så var det dags för den tredje födelsedagen i familjen på en vecka, min egen. Jag är inte jätteförtjust i att fylla år, det är lite deprimerande att bli påmind om att man blivit ett år äldre. Att fylla år i februari är heller ingen hit eftersom det oftast går influensor, förkylningar, vinterkräksjukor och annat som härjar vilt denna månad, vet inte hur många gånger som jag legat sjuk på min födelsedag. Har känt senaste veckan att jag har något i kroppen som är pågång men det bryter inte ut. I morse när jag vaknade kände jag mig hur seg som helst och hade retlig torrhosta och grym huvudvärk. Nicklas och Alicia skulle försöka sjunga men de var också så hesa så det blev ingen sång men lite paket piggade ju upp :) Sen gick jag upp och fixade mig lite god frukost...
Dessa vackra rosor fick jag av mina föräldrar igårkväll när de var här och uppvaktade hela familjen.
I ett av paken låg detta fina stora rosa fat :)
Ser ut som sommarmat. Den som fyller år får alltid bestämma vad det blir för mat och när jag började fundera härom dagen vad jag själv ville ha för mat på min födelsedag kunde jag först inte komma på något som jag verkligen tycker om men sen kom jag på att kokt lax och färskpotatis skulle vara gott så det fick det bli, fixade med det hela förmiddagen och det blev verkligen jättegott. Till efterrätt blev det Ben&Jerrys glass, mums :) Caroline och hennes Joakim vaknade väl framåt 11 eller 12 och Joakim och hans Lisa fick vi väcka lagom till lunchen 13.30...
Detta vackra fatet fick jag av Caroline, Joakim och Joakim, väldigt fint och grymt tungt...
På eftermiddagen var det dags för första Zumba-kidz för Alicia på Atlantis i Huskvarna, hon var inte överväldigad efteråt men jag tror att det kommer bli bra när de fått köra ett par gånger.
Själv hade jag tänkt att jag skulle kört ett härligt Body Jam pass trots att jag inte känner mig riktigt pigg men instruktören hade fått ryggskott så de hade kallat in en annan som istället körde Afro power dance med oss och det var jag inte alls upplagd för men det var kul att testa i alla fall.
Måste bara säga att FB är fantastiskt när man har födelsedag, kände att alla dessa underbara och härliga hälsningar gjorde mig så mycket piggare, nästan så att fökylningen är helt borta nu ;)
lördagen den 26:e februari 2011
Reflektioner från veckan
Vissa människor har man lättare att kommunicera med och vissa människors energifält påverkar oss starkare än andra, både negativt och positivt. Denna veckan har varit fylld med spännande möten och ibland går det inte riktigt att förklara varför vissa människor påverkar en mer än andra. I onsdags hade jag och Suss flera såna kost-kunder som påverkade oss stark på ett positivt sätt och faktum är att det blir ännu starkare när vi är två som upplever samma sak som det blivit vid flera tillfällen när vi träffat kost-kunder ihop. Sen finns det som sagt andra människor som påverkar oss starkt negativt trots att de inte ens är i ens närhet, det räcker med ett sms eller mail för att man plötsligt ska förlora all sin energi, märkligt.
I torsdags var jag iväg på ett litet äventyr på Visingsö. Jag hjälpte till på en matinspirations kväll som Suss anordnat för ett företag från Göteborg. Väldigt kul och intressant och jag hoppas att det kommer bli fler såna tillfällen framöver.
Som jag skrivit om tidigare så har ju min äldsta dotter varit i Stockholm i fyra veckor på praktik hos Bea Szenfeld. När hon hastigt och lustigt hade fått tag på praktikplatsen hade hon panik över hur hon skulle lösa boendet och jag letade runt bland alla människor som jag känner som har nån anknytning till Stockholm. Bland alla jag frågade fanns det två systrar som båda bor i Stockholm med sina familjer som inte tvekade en sekund på att hjälpa till. Jag har inte haft någon kontakt med dem på flera flera år men med hjälp av min pappa och mamma som umgås mycket med dessa systrars föräldrar lyckades vi få kontakt. Så Caroline har bott hos den systern som jag själv umgicks med mest av dem i min barndom och hon och hennes familj har tagit emot min dotter med öppna armar, enkelt, naturligt och värmande. När Caroline nu skulle lämna dem ville hon betala för sig men de vägrade att ta emot pengar, de menar att man alltid ska hjälpa varandra för hjälpen kommer tillbaka. Vissa människor kan ju säga sånt men man känner att de inte menar det men i det här fallet så tvivlar jag inte en sekund på att de menar det. Jag blir så rörd och tacksam av deras sätt, det betyder så mycket för mig men framförallt betyder det mycket för Caroline. Försöker nu göra allt vad jag kan för att sända över massa positiv energi och kärlek till denna underbara familj, världen behöver mer sånt :)



